Hörneå bys hemsida www.becken.se
Linné till häst genom Västerbotten - 2014 - del 1
En återblick av sommaren 2014, nu då vintermörkret öppnar sin dörr. Eller, är sanningen den att denna artikel inte hunnit bli skriven förrän nu. Så är det nog, tiden går fort i Becken by där allt intressant händer. Men effekten blir ju bättre; i kontrast till vinterlandskapet utanför fönstret minns man sommarens oändlig värme och hur Carl von Linné kämpade mot myggen på myrarna i Västerbottens inland anno 1732.
Bild 1. Skribenten provar scenkläder. Här ses Linné vid roten av en utsökt rabarb i Becken by, för att prata Linnéspråk ungefär ’Rheum rhabarbarum vicus Beckius’.
Linné till häst genom Västerbotten - sommaren 2014, just så var rubriken till denna artikel i ett utkast skrivet i augusti månad. Kultur och historia på samma gång med andra ord. Det lustiga var att orden ”Till häst genom Västerbotten” blivit en boktitel som dyker upp exakt samtidigt som detta skrivs. I den boken är det humoristerna Sven Björklund och Olof Wretling som skildrar dagens Västerbotten i perspektiv av bröderna Grimms sagoberättande. Carl von Linné såg sig ju inte som vare sig sagoberättare eller humorist utan som en torr vetenskapsman – men så här i efterhand passar han ju riktigt bra in i den kulturella genren.
Bild 2. Linné får lite färg av en professionell sminkör.
Året till ära av den stora kulturhuvudstaden Umeå – anno 2014 – blev undertecknad engagerad i rollen som Carl von Linné till häst genom Västerbotten. Så värst långt genom Västerbotten kom inte undertecknad på hästryggen, och inte Linné heller för den delen (fungerade bättre i det som idag är Norrbotten). Skådespelet berättar om Linnés Lapplandsresa år 1732, annonserat på Becken-Webben 2014-06-18.
Bild 3. En Linné selfie, här sedd från hästryggen och med en peruk från Kungliga Dramaten.
Det var i slutet av maj månad 1732 som Linné passerade vår bygd. Närmare bestämt kom han till Levar i Nordmaling den 23/5 1732. Man måste reservera sig för att kalendern justerades från Juliansk till Gregoriansk vid mitten av 1700-talet. Dåvarande 23:e maj blev därefter istället den 6:e juni!
I Nordmaling övernattade Linné. Oklarhet råder ifall detta var i prästgården eller på gästgiveriet, med andra ord dagens Levar Hotell som står där än idag. I Levar (eller prästgården) hade Linné hur som helst ett viktigt göromål att hälsa på föräldrarna (prästen i Nordmaling) till hans närmaste vän, studiekamrat och forskningskollega Petrus Artedi. Petrus var lika betydelsefull forskare som Linné, men råkade ramla i en kanal i Amsterdam och drunknade som ganska ung 1735. Linné tog över hans forskningsmaterial och bidrog till att hans arbete om bland annat fiskar blev känt för omvärlden.
Bild 4. Genomgång på Gammlia i Umeå inför generalrepetition på midsommardagen 2014. I mitten, med tydlig hatt ses Eva Blommé, ett passande namn för en Linnéregissör.
Linné passerade Ängersjö utmed den gamla riksvägen från 1600-talet. I Ängersjö åt han kanske lite mat vid gästgiveriet, som drevs av skribentens förfäder. Han fortsatte genom Becken by och passerade Hörneån vid den angränsande byn Hörne. Där fanns på sin tid en vattensåg. Något järnbruk var inte påtänkt, och än skulle det dröja över 150 år tills en sulfitfabrik dök upp.
I sin resedagbok har inte Becken by satt några avtryck. Men, indirekt kan man utläsa att han inte blev imponerad. Linné nämner passagen av Ängerån som dåvarande gräns mellan Ångermanland och Västerbotten. Detta var även gräns mellan byarna Ängersjö och Becken. Han reste mot en allt tidigare vår ju längre norrut han kom, så lite orättvis är han då han påpekar att floran blir allt magrare, bara tallar då han passerar Ängerån. Däremot blev han fascinerad av den stora slätten i Umeå och nämner även surbrunnen i Röbäck.
Bild 5. Generalrepetition på Gammlia i Umeå, där Linné (skribenten) står lite avsides till höger och funderar på hur detta ska sluta.
Vill man läsa om Linnés Lapplandsresa finns det många böcker, bland annat biografin av Wilfrid Blunt (Bonniers, 2002). Där framgår att det tog Linné 11 dagar att färdas från Uppsala till Umeå.
Om man inte vill läsa en tjock bok kan man istället lyssna på Linnés egna ord ur sin resedagbok som finns på Sveriges Radios arkiv. Där återges även detta med Ängerån, som dock utläst ”Ångerån”. Kan det vara så att Ängersjö på 1700-talet benämndes just Ångersjö? I så fall ett uttryck som minner av en vik (en fjord = en ånger) som snörpts av till en sjö av landhöjningen långt tidigare. Om Linné verkligen skrev ordet 'Ångerån' så ses en länk till forntiden, för man måste ungefär tillbaka till bronsåldern för att minnas detta. Annars är det en stockholmsaktör som läser fel i radion rörande Norrland, och det har man ju varit med om förr.
Bild 6. Skådespelet tar sin början. Skogsfrun är färdig att göra entré (bakom ladan). Till vänster ses publiken, ca 150 personer som sökt sig till Gammlia på midsommardagen.
Vi återvänder till skådespelet ”Linné kom igen” från sommaren 2014. Dessa ord anspelare på byn Jämteböle strax norr om Vännäsby, att Linné passerade byn men kom i retur några dagar senare. En resumé berättar om manusförfattaren och regissören Eva Blommé, med professionell bakgrund inom skådespeleri och stor teater i Stockholm. Hon bor nu i Umeå men har släktband till just Jämteböle där hon nu övertagit en släktgård.
Tillställning gavs med stöd av bland annat Norrlandsoperan, Vännäs kommun och Västerbottens Museum. Flertalet scenkläder och rekvisita kom från Norrlandsoperan medan Linnés peruk lär ha kommit från självaste Kungliga Dramaten i Stockholm. Att ikläda sig denna roll och inte minst peruk kändes övermäktigt. Nu var det inte för skribentens skådespelartalanger som man fick ikläda sig denna rekvisita, utan som Becken-bo med hästvana – för Linné skulle komma ridandes.
Bild 7. Linné kommer åter till Jämteböle från sin avbrutna Lapplandsresa, den som nådda ungefär till Gunnarn nordväst om Lycksele. Mygg och annat elände fick honom att vända om och prova en annan väg i Norrbotten. Här ses Linné samspråka med byborna i Jämteböle, i princip dagens Jämtebölebor (eller dess närområde).
Två tillställningar gavs, den första på Gammlia i Umeå under midsommardagen och den andra dagen därpå. Den senare var en så kallad "naturteater" utmed Linnés färdväg i skogarna mellan Västra Spöland och Jämteböle. Vi återkommer till den i nästa artikel - del 2.
Gunnar Engström, 2014-11-08
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se